I tisdags var det dags för Gubben Grå att tassa vidare till nya jaktmarker i hundhimlen. Jag är säker på att han träffar sina gamla kompisar där och jagar räv och en och annan katt. 13 år blev han och denna lilla borderterrier berikade vårt liv på så många sätt, en kompis till dottern, en jaktkamrat till maken och en god vän, reskamrat och träningskompis till mig.
Fridfullt fick han somna in med flocken/familjen runt sig.
Tårarna har runnit floder och sorgen är stor, även om jag vet att beslutet är rätt så har jag hål i mitt hjärta och han fattas mig.
Jag tycker bra mycket bättre om mina hundar mer än många människor jag har mött därför blir jag extremt provocerad när nån säger "det var ju bara en hund" för mig och för många andra så är det inte "bara en hund" det är en livskamrat.
Han har funnits hos oss i drygt 12 år och kom till oss som en omplacerings hund och var 10 månader, vi fick kanonbra kontakt med hans uppfödare och har behållit den kontakten sen dess. A och T är underbara människor som jag aldrig hade mött om det inte vore för honom.
I och runt utställningsringen har jag mött så många människor som jag aldrig annars skulle ha mött och flera av dem betraktar jag som nära vänner. Bland annat D. som jag önskar bodde närmare och M. som jag pratar med nästan varje dag.
Grytjakten och träningen har gjort att vi fått lära känna Fam S. som jag tycker så mycket om och jag önskar så att vi bodde närmare varandra så vi kunde umgås mer.
Diverse hundkurser både med och utan hund, tävlingar, träningar, prov med mera har gett upphov till många nya bekantskaper som jag gillar skarpt.
Mer än hälften av mina Facebookvänner som jag har hade inte funnits där om det inte varit för Sigge. Sen kan man säga vad man vill om Facebook men majoriteten av dom har jag träffat irl och chattat med på nätet och det är också en form av bekantskap.
Merparten av mitt sociala liv består av människor som jag mött pga av Sigge och hade jag inte haft honom så hade nog jag suttit hemma i mitt hus och pysslat och aldrig tagit mig utanför dörren.
Så jag har mycket att vara tacksam för när det gäller denna hund.
Så nästa gång nån på fullaste allvar säger "det var ju bara en hund" så tror jag att jag nitar dom.
